Artilleriet på Gotland 1711 - 1769

Hägg och Mannerheim.

Den 4 juni 1711, anlände löjnanten Axel Hägg från Kungliga artilleriregementet i Stockholm. Utöver ett tjugotalet artillerister medförde han en mängd krigsmaterial, främst då det begärda fyrtiotalet artilleripjäser samt några tusen handvapen. Ett år senare tillkom ytterligare tjugtre artilleripjäser.

I 1720 års stat redovisas allt artilleri på Gotland vid artilleriet i Malmö och nu räknar manskapsstyrkan 36 man under Axel Hägg, som år 1711 befodrats till kapten.

Av artilleripjäser fanns nu på Gotland 78 stycken, varav i Visby 32, på Carlsvärd 32, på Fårö 3, på Bungenäs 2, i Källunge 2, i Kräklingbo 4 och vid Grötlingbo 2 stycken. De flesta var 3-pundiga, men det grövsta artilleriet fanns på carlsvärd.

Beslutet om krig mot Ryssland i Sekreta utskottet den 21 juli 1741 innebar att det gotländska artilleriet skulle utökas till en fulltalig bataljon på 400 man.

Major Carl Gustaf Mannerheim bevistade bland annat tvenne fälttåg i Norge och belägringen av Fredrikshall. Upprättade 1741 genom kapitulation med kronan och på egen bekostnad artilleribataljonen på Gotland, bestående av 400 man samt satte under finska kriget Gotland i försvarstillstånd med allmogens enrollerande och execerande. Bataljonen bestod av ca 200 man från fastlande och 200 man från Gotland.

Bataljonen organiserades i stab och fyra kompanier. Majorens kompani - kapten Häggs kompani - kapten Carl Funks- samt kapten Mannerheims kompani. Till chef för den nya bataljonen utsågs mjoren Gustaf Henric Mannerheim, som också skulle tjänstgöra som landshövdingens militäre rådgivare.Här är det intressant att konstatera att kapten Axel Hägg, sannoligt efter ett antal års bortavaro från artilleriet, åter går i tjänst som kompanichef vid 56 års ålder. Släkten Hägg kom för övrigt att verka vid det gotländska artilleriet under fem generationer, dock inte i följd, fram till och med överstelöjtnant Nils Hägg som pensionerades 1977.

Kriget 1741-43 berörde inte Gotland, den väluppbyggda Mannerheimska bataljonen behövde aldrig prövas och snart skulle den styckas och splittras. Tillskaparen av det första användbara rörliga artilleriet på gotland, Axel Hägg, insomnade i Visby 1743 och slapp därmed se den Mannerheimska bataljonen splittras.

Tillfälliga uppdrag

De närmaste årtionden hade bataljonen eller dela därav ett antal uppdrag, såväl inom landet som utom. Det längsta varade mellan 1757-62, där 250 man deltog i s.k. Pommerska kriget.

Till Finland - arvet splittras.

Fortsättningen av 1700-talet blev en besvärlig tid för det gotländska artilleriet. Efter det Pommerska kriget, då bataljonen år 1763 åter var samlad i Visby reducerades varje kompani med tjugo man som sändes till Finska artillerbataljonens 7 kompani. År 1788 beordrades bataljonen, utom ett reducerat kompani, till Helsingfors för att ingå i den Finska artilleribrigaden. Kvar på Gotland fanns tre 3-pundiga pjäser sedan kriget mot Ryssland brutit ut i slutet av juni.

I februari 1791 beordrades de resterande delarna av den Mannerheimska bataljonen till Finland.Året därpå sändes all krigsanvändbar materiel iväg från ön. Därmed stod Gotland likt 1679 och 2000 helt utan artilleriförsvar.

Källor:

Olof Bjurström

Tjelvar.se, Gotlands Artilleriregementen

 

 

 

 

 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

07.09 | 21:16

Hej Leif! Det var jag som ringde i morse om Lars Petter Rondahls grav, på s.kyrkogården, intill muren. Du får min mailadress nedan. Mvh Marie

...
10.09 | 23:46

Underbara Gotland.

Hälsningar från en
Godringsättling

...
23.02 | 08:03

Hej på dig Leffan! Jätteskoj att se vilken fin sida du har, och vackert är det också på din Ö!
Majbjörn på Praktiska i Link-ping och numera i Skåne

...
03.06 | 21:28

hej farfar ! denna hemsida kommer jag att följa eftersom att den är bra ch du är min farfar !

...
Du gillar den här sidan